“Why do you repeat a form over and over?”
“Because it exaggerates, if something is meaningful, maybe it’s more meaningful said ten times.”*
I usually think of my pieces as a conversation between individuals. Shapes as individuals. A discussion where small differences underline the relationships of the conversation. The shapes are often repeated to emphasize the relationship between them. The individuals or shapes speak of mystical places, of enigmatic discoveries. I use geological and archaeological approaches and let you to study them here. Give it time. It may be of great importance. It is a collection and preservation of time and impressions. Conversations and fantasy. An archive. It is also an attempt to stop and freeze those most mercurial of things. Time and place.
*Cindy Nemser to Eva Hesse
“Why do you repeat a form over and over?”
“Because it exaggerates, if something is meaningful, maybe it’s more meaningful said ten times.”*
Jag brukar tänka på mina arbeten som en konversation mellan olika individer. Former som individer. Ett samtal där de små skillnaderna framhäver relationen i konversationen. Ofta repeteras formerna för att betona relationen mellan dem. Individerna eller formerna talar om mystiska platser, om gåtfulla fynd. Jag använder mig av geologiska och arkeologiska ingångar och låter er studera det här. Ge det tid. Det kanske är av stor betydelse. Det är ett samlande och bevarande av tid och avtryck. Samtal och fantasi. Ett arkiv. Det är också ett försök till att stanna upp och frysa det mest rörliga som finns. Tid och plats.
*Cindy Nemser to Eva Hesse