Konstfack Degree Exhibition 2014 / Vårutställning 2014
My work questions and deals with the possibilities of developing new meanings and new interpretations of corpus objects in the field of contemporary craft. It addresses and investigates if the perception of corpus, as well as tableware objects, can be changed by altering the material or their formal aesthetics. Do we recognize the objects the same way if their form and function is altered? How does their meaning change and how can it be substituted?
I try to explore what lies in an object beyond its function and notion of materiality. What are the boundaries and limitations of our perception, understanding and tradition of objects? In the field of jewellery and in the tradition of corpus, body is inevitable and essential. Without body, a piece of jewellery is not jewellery as it cannot be worn or adorn the body. Similarly, without body, a corpus object does not remain corpus, but may become just a mere object or thing if it is not held by hands to perform a function. In a way, both jewellery and corpus work as extensions of the human body for a purpose and function. Being a corpus artist, I try to find and redefine my own definition and meaning of corpus, in the time I am living in, however not fully ignoring or overlooking the historical and traditional references related to it.
My work re-contextualizes and explores the relationship of functional objects with the human body. The appearance of the resulting forms is quite surrealistic and unexpected, therefore granting each of the pieces a new manifestation through subjective perception of the objects. The combination of forms is quite conflicting; reminiscent of muscles, flesh and the texture of human skin which is quite fragile in nature and they are rendered in metal like copper or glazed porcelain. It is powerful as well as ironic.
The inclusion of the form of the human body as reference to the subjects and the elision of objects or functionality of the work allow for looking beyond the ordinary appearance of corpus objects, an aspect which yields a complex exchange of ideas and imagery between the world of commodification and art, and between the world of practical usage and consumption.
Med mitt verk ifrågasätter och hanterar jag möjligheterna att ge corpusföremål nya betydelser och tolkningar inom det moderna hantverket. Jag undersöker om det går att förändra hur vi uppfattar corpusföremål, och även serveringsföremål, genom att förändra materialet eller föremålens formalestetiska egenskaper. Känner vi igen föremål på samma sätt om deras form och funktion ändras? Hur förändras meningen med dem och hur kan den bytas ut?
Jag försöker utforska vad som ligger i ett föremål utöver dess funktion och materiella existens. Vilka gränser och begräsningar finns det för hur vi uppfattar och förstår föremål och för våra traditioner kring dem? Inom smyckekonst och corpustradition är kroppen oundviklig och nödvändig. Utan kropp är ett smycke inte ett smycke eftersom det då inte kan bäras eller pryda kroppen. På samma sätt förblir inte ett corpusföremål detsamma utan kroppen. Det blir till ett vanligt föremål eller ting om det inte greppas av händer för att fylla en funktion. På sätt och vis fungerar både smycken och corpusföremål som förlängningar av den mänskliga kroppen som har ett syfte och en funktion. Som corpuskonstnär försöker jag hitta och omformulera min egen definition av corpus och vad det betyder i den tid jag lever i, dock utan att helt bortse från traditionella referenser till begreppet.
Mitt arbete utforskar förhållandet mellan funktionella föremål och den mänskliga kroppen och sätter det i ett nytt sammanhang. De resulterande formerna är ganska surrealistiska och oväntade, vilket ger varje föremål en ny manifestation genom att de uppfattas subjektivt. Kombinationen av former är motsägelsefull, påminner om muskler, kött och den mänskliga hudens struktur som är relativt ömtålig till sin natur, och de utförs i metall, t.ex. koppar, eller glaserat porslin. Det är starkt och samtidigt ironiskt.
Arbetets inkludering av den mänskliga kroppens form som referens till subjekten och uteslutandet av föremål eller funktionalitet ger möjlighet att se bortom corpusföremålens vanliga utseende, en aspekt som leder till ett komplext utbyte av idéer och bilder mellan kommodifieringens och konstens värld och mellan det praktiska användandets och konsumtionens värld.
